INDIA PRESIDENT THLANG DAN KALHMANG

BJP Candidat: Ram Nath Kovind
India ram chun President thlang a hmabak nawk ta a. Tulai boruok a lum sat lai tak niin, President ni lai mek Pranab Mukherjee thlaktu ding chu a riruong hriet thei vet vuot a ni tah. 

President Pranab Mukherjee hi India ram constitutional head, a 13-na niin, July 25th, 2012 khan  nuhmei President hmasatak  Pratibha Devisingh  Patel thlakin, Rashtrapati Bhawan a hluo tran a. A hun a tawp mek ta leiin President 14-na ding thlang a hung trul tah a nih.

India ram hotulutak thlangna ding boruok an vir vut vut lai hin, a thlang dan vel tlawmazawng hriet ve hi a pawimaw a, ei hriet ve awm hrim khawm a nih. President of India election  hi election pangngai ang (simple and direct) a ni ve naw a. A fe dan hi hrietbuoi um khawpin a neu neu a tam a, a tam lem chun a kalpung ei hriet naw khawm hi a awm vieu.

Iengleia mipuiin ei thlang naw?

Congress/Opposition Candidate : Meira Kumar
Hi indawnna hi a um thei a. Kum 1848 lai khan , Louis Napolean chu  French hotulu (Head of State) dingin mipuiin  an vote a. (Mipui vote ti hi (direct vote) vote nei thei po vote tina a nih) 

A hnungah a ram mipui po po vote tling a ni leiin thuneina pumhlum neiin a'n hriet a, chuleiin emperor nina a hung inchu nawk a nih. Hi thiltlung hi hrie zingin India President khawm hi Direct vote ni loin ei thlang lalhai (electoral college) hmangin Indirect vote in thlang a nih.

Electoral College chu iem ?

The President of India hi electoral college hmanga thlang a nih. Electoral college chu state assembly le national-a mipuiin ei palai dinga ei thlanghai hi an nih. MLA le MP hai hi mipui thlang ngei an ni leiin President chu an ni’n an hung thlang lem a nih.
State Assembly le House pahni (Rayja Sabha le Lok Sabha) ruot chawp member (Nominated Members) hai hin vote an nei ve nawh. Asan chu India President-in a nominate an ni leiin inditsakna um thei leia vote ve lo an nih.

MP le MLA hai vote an ang nawh

Mipui tam dan izirin MP le MLA hai vote hi a danglamin an ang nawh. Population census hi kum 1971 kha hmang a ni a, kum 2026 chen hi census hi hmang ding a nih.

MLA bikah, state population chu elected members um zatin sem (divide) ning a ta, chu zoah 1000 in sem (divide) nawkin chu taka number chu an vote a nih.
(the number is decided by the total population of the state divided by the number of elected members to the legislative assembly, further divided by 1000)

Entirna - Madhya Pradesh population  1971 a mi chu 30,017,180.  MLA um zat chu 230 a na, MLA hlutna chu :

MP vote hlutna (value) -  India rama MLA po po vote hlutna chu Lok Sabha le Rajya Sabha a MP po po    number zatin sem (divide) hnunga suok a nih.

State tin vote hlutna chu MLA pakhat vote hlutna le (value of vote of one MLA) MLA um zat (total number of elected MLAs) kha puntir (multiply) zoa suok a ni bawk.

MLAs le  MPs hai vote thlak dan

Vote thlak dan pangngai angin dittak pakhat thlang a ni ve nawh. Single Transferable Vote system hmang a ni a. Chu kalhmang chun voter-in a dit dan indawtin candidate po po a ziek vawng ding a nih. Candidate 5 an um chun, voter khan mi 5 hai chu a dit dan indawtin a ziek ding a nih. A hmasatak (first preference) a um naw chun vote kha a thi (invalid) a nih. Amiruokchu a hmasatak ziekin a dang a ziek naw khawma vote kha a hring (valid) ve thung.

Vote Quota

Proportional Representation dungzuiin vote quota a hung suok a. Pawl tin ai a awzo theina dingin vote quota hi hmang a nih.

A umzie hang hril ei tih - MLA bielah vote 10,000 umnaah candidate 10 um hai sien,  vote 1050 hmuiin candidate pakhat a tling thei a nih. A umzie chu mipui a tam lem chun a tlingpa kha an dit nawh tina a nih. Hieng ang thil a um nawna dingin vote quota le transfer hi hmang a nih.

India President inthlanga hin vote hmu rawn tak an tling kher nawh. Valid vote a um zat khan candidate-in tlingna dinga vote a mamaw an hriet thei chau.

Entirna -  Valid vote 50,000 a um chun, candidate-in tlingna dingin (50,000/2)+1, a umzie chu vote 25,001 a hmu a ngai.

Vote quota hmu phak nawhai vote kha sem dar nawk niin, second preference dungzuiin sem a nih. Vote quota a phak chun a tling an um ta a,  a la phak naw ruok chun, third preference dungzuiin candidate vot hmu tlawm tak vote kha sem nawk a ni a. Vote Quota pakhatin a hmu hmakhat vote transfer thaw niin, vote quota hmu an um pha chu chu winner a nih. ~Gospel Songate

Post a Comment

Please Select Embedded Mode To Show The Comment System.*

Previous Post Next Post